Jaha då är det snart dags för återbesök. 5e Oktober bär det av till Göteborg. Ett år och en månad har gått sedan jag gjorde min operation. Helt galet vad fort tiden gått. Kilon har rasat och mitt självförtroende har höjt till en grad jag aldrig kännt. Mycket som jag gör idag som inte ens var på tanke innan eller som jag hade en oro över innan. Till exempel, gå till ett fik å sätta sig spontant. Åka buss. Gå in i alla klädesbutiker. Stå på stan å mumsa på nått öppet. Ja massa andra saker med men detta är en del av de som jag gör obehindrat idag, och snacka om vilken känsla det är. Visst jag har typ 20kg kvar att gå ner innan jag är helt nöjd, men de totala 51kg jag gått net nu är helt ofattbart. Här kommer lite uppdaterade bilder hur jag ser ut nu. Magen hänger, men inte mycket skinn är det som hänger som tur är.

Lite nya bilder

Nu har det lossnat igen. Har stått på 103 104 länge nu. Men vägde mig imorse å det stod 100,9 gött :)

Å några till först kommer efter sen kommer före

Här kommer lite fler före och efter bilder på mig

Nu gott folk kommer lite bilder på migg förr (massa kilo sen) och mitt nya jag eller hur man säger. När jag kollar så här och jämför så har jag svårt och frstå, det känns som det inte är jag på de bilder där jag är större, såg jag ut så? Var jag verkligen så stor? Vilken liten insikt jag hade inser jag nu. Är så tacksam för denna operation att jag inte kan finna ord. Den har nog räddat mitt liv för jag tror att jag bara hade blivit större och större.

Ja nu är min operation gjord för 3,5 månader sen. Jag har allt som allt (sen jag började gå ner innan operationen) gått ner ca 47kg. Men sedan operationen har jag gått ner 17. Det känns helt underbart. Mina kläder rasar av, jag har fått köppt mycket nytt, men håller mig till loppis och reakläder än så länge, men det finns lika fina kläder där som tur är. jag hade storlek 56 när jag var som störst. Nu har jag storlek 48/50. Det är en drastisk skillnad. Så mycket mer kläder jag kan ha och framför allt vill prova ens. Ja detta är det bästa jag någonsin gjort. Vill även tacka alla som stöttat mig och funnits där och framför allt tack till min mamma och min syster som fäljde med mig till Lund då jag skulle opereras. Tack även till min Marcus som tjatat på mig att äta sakta, dricka vatten mm...Älskar er alla!!